Chefen påverkar hur du mår

Anna Nyberg, psykolog vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, disputerade i höstas med sin avhandling ”The Impact of Managerial Leadership on Stress and Health Among Emplyees” där hon visar vilka effekter chefers ledarskap har på stress och hälsa hos personalen. Intresset för ledarskapsforskning har funnits länge.

– När jag var klar med mina studier blev jag involverad i ett förändringsprojekt på en vårdcentral där all personal fick delta i arbetet med att effektivisera verksamheten vilket de också lyckades med på ett positivt sätt. Efter att ha pratat med de anställda visade det sig att allt gick tillbaka till chefen som också fungerade som projektledare. Hennes strategi var att alla skulle vara delaktiga och känna sig viktiga. Hon var en varm människa som kommunicerade bra med medarbetarna och gjorde att de kände sig synliggjorda.

Anna började undersöka vad det fanns för tidigare studier kring ledarskap och medarbetarhälsa. Hon tog kontakt med Stressforskningsinstitutet som precis fått i uppdrag att göra en kunskapsöversikt över området och blev ansvarig för den uppgiften.

– Det visade sig att fanns väldigt få studier i detta ämne. Min forskning har i huvudsak utgått från två olika forskningsområden: Arbetsmiljöforskning, som sätter hälsan i fokus och ledarskapsforskning, där man i huvudsak intresserat sig för effektivitet och ekonomisk framgång.

Tiden avgörande

Tidigare studier i arbetsmiljöforskning har visat samband mellan hjärtinfarkt och höga krav och bristande socialt stöd. Annas avhandling är en utveckling av detta.

– Resultaten är inte så förvånande för oss som arbetar med detta. Relationen mellan chefers ledarskap och medarbetares hälsa är dock starkare i vår studie än vad som visats i tidigare studier av effekter vid till exempel höga krav i arbetet. Vad som är intressant med den här studien är att vi kan visa på att det inte bara handlar om allmänt missnöje och gnäll utan att det finns en faktisk effekt, nämligen att personalen kan bli fysiskt sjuk av dåligt ledarskap.

En delstudie har följt 3 000 män i Stockholmsområdet mellan 1992 och 2003. Mellan 1992 och 1995 gjordes en screening via företagshälsovården där olika värden mättes och där deltagarna fick besvara ett frågeformulär som omfattade allt från utbildning till chefens agerande mot sin anställde. De personer som deltog var helt friska från början och justeringar har gjorts för traditionella riskfaktorer för hjärtsjukdom som övervikt och rökning.

– Därefter har vi använt oss av olika registerdata för att följa upp diagnoser, sjukhusvistelser etcetera. Vi har även tittat på om personen har uppgett att den har en bra eller dålig chef. Ju längre tid en person arbetade under en chef som betraktades som sämre desto större var risken för en hjärtinfarkt. Tiden visade sig vara avgörande. Totalt handlar det om 74 fall av hjärtinfarkt.

Fyra avgörande faktorer

Ett bra ledarskap handlar i botten om chefens förmåga att hantera känslor och relationer. Om det upplevs som provocerande att medarbetarna ber om hjälp går det inte att ge rätt stöd. I avhandlingen har hon medvetet valt att uttrycka sig i positiva termer istället för negativa och belysa frågan hur det går att bli en bättre chef.

– Det handlar om självklara saker som att medarbetarna ska känna delaktighet i utvecklingen på arbetsplatsen, att de får information, stöd och befogenheter att agera för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett självständigt sätt och att de förstår hur deras arbete hänger ihop med organisationens mål, säger Anna.

Hon påpekar att chefer i dag har otroligt höga krav på sig och ansvarar för allt från administration till personal.

– Det gäller att vare sig överdriva eller underskatta chefens betydelse. Jag har tittat på ett tvärsnitt av befolkningen och det jag framförallt har sett är att det diktatoriska ledarskapet är destruktivt på alla arbetsplatser. Chefer som drar sig undan och inte går in som ledare har inte samma negativa betydelse överallt. I dag finns det många välutbildade medarbetare som redan styr över sina egna arbetsuppgifter. Därför är ledarskapet inte lika viktigt för alla.

Chefen behöver också stöd

Chefer i dag får ofta mycket utbildning men det är skillnad mellan teori och praktik och chefen kan behöva stöd att hantera saker på en känslomässig nivå.

– Problemet är att ledarskapsutbildningar riktar sig enbart till chefer. Vi borde ta in även medarbetarna i ledarskapsutvecklingen. Då skulle problem i ledarskapet som chefen själv är omedveten om troligtvis kunna belysas på ett bättre sätt. Ledarskap är inte heller enbart kopplat till chefer. Ledarskap tas i olika situationer och fördelas olika i olika arbetsgrupper. Alla måste få hjälp. Att använda sig av en bra välutbildad coach eller team-utvecklare är ett sätt. Samtalsgrupper för chefer ett annat. Chefen måste få hjälp med problemen på den egna arbetsplatsen men det gäller också att våga ta den hjälpen.

Anna menar också att man som medarbetare har ett stort ansvar själv för att utveckla en god relation till chefen.

– Det är bättre att först försöka förändra på arbetsplatsen än att sluta. Ibland kan man dock råka mycket illa ut om man är den som tar upp problem och kritiserar hur saker och ting sköts. Då får man vara försiktig och försöka ta stöd från kollegor, företagshälsovård, fack eller högre chefer. Om det ändå inte går får man försöka byta arbetsplats. Ett annat förslag är ta referenser på chefen innan du börjar på ett nytt jobb. Idealet är ett arbetsliv där det går att prata öppet om problem och tillsammans försöka hitta lösningar.