
Sara Martinesz, Arbetslivsresurs och Pia Svanberg, ICA.
En levande dialog och individuell hantering av deltagarna gjorde omställningen hos ICA:s lager i Umeå framgångsrik.
Nedläggningen av ICA:s lagerverksamhet i Umeå förra året berörde 99 kollektivanställda, främst lagerarbetare.
– Många hade anat att det var på gång länge så det kom inte som en chock, berättar Pia Svanberg över en lunch i centrala Umeå.
Pia var personalchef på ICA när beslutet om nedläggningen kom.
– Däremot var det en del som faktiskt inte trodde på beskedet, utan hoppades att det skulle dras tillbaka. Det tog ett tag för att det skulle sjunka in, för vi hade en ganska lång nedläggningsperiod.
Vid nedläggningen fick facket fatta ett eget beslut om vem som skulle hantera omställningen.
– Vi ansåg att medarbetarna har den viktigaste relationen med omställningsaktören, förklarar Pia. Företagsledningen var med på ett par träffar innan beslutet togs, men de fackliga representanterna fick ta det slutgiltiga avgörandet och de valde Arbetslivsresurs.
Sara Martinesz var projektledare från Arbetslivsresurs under hela projektet:
– Eftersom vår personal har en bred kunskapsnivå så kunde jag plocka in de resurser som behövdes för just den här omställningen. Vi utnyttjade bland annat kompetens inom TSL och rehab tillsammans med beteendevetare, psykologer och studievägledare.
– Under omställning arbetade vi mycket med individanpassning, förklarar Sara. Utbildning, nytt jobb, starta eget? Att finna rimliga mål som individen själv kan stå för är oerhört viktigt för att resultatet ska bli hållbart.
Sara tror att en viktig del i att nå framgång är att vara ärlig i uppdraget.
– Jag diskuterade hela tiden med personalchefen på ICA kring vad vi gjorde med de medel vi hade till vårt förfogande. En levande dialog gjorde att vi kunde fördela insatserna på bästa sätt bland deltagarna.
Sara förklarar att TSL-pengen ska räcka till coaching och arbetsvägledning, men även till utbildning och studielitteratur.
– Det är hela tiden en avvägning. Vi gör en individuell bedömning i varje fall och försöker avgöra hur rimligt det är att en viss insats som till exempel ett C-körkort kommer hjälpa personen att få ett nytt jobb.
Något som Sara säger spelar roll i den bedömningen är givetvis personens egen insats och motivation. Om medarbetaren är beredd att betala en viss del för att täcka kostnaden för en utbildning kan det avgöra.
Utöver TSL-pengen har ICA gått in med viss ekonomisk hjälp där det funnits särskilda skäl, berättar Pia.
– Vissa av deltagarna har till exempel fått flyttbidrag vid nya jobb inom ICA-koncernen.
Varför valdes Arbetslivsresurs?
Pia tänker efter och svarar sedan beslutsamt:
– De var sanningsenliga, den känslan fick vi alla omedelbart. De ingav förtroende genom att inte skriva upp slutresultatet. Jag fick själv intrycket av att de var väldigt verklighetsförankrade, något som kändes tryggt.
En annan anledning som Pia tar upp är också att Arbetslivsresurs hade stor erfarenhet av rehab-ärenden.
– Vi visste med oss att några av medarbetarna behövde rehabilitering redan från början. Det var viktigt för oss att de fick den hjälp de behövde.
Redan nu syns resultatet av detta. Alla som fick extra rehabstöd har idag ny sysselsättning.
Det gäller även de som har ingått i den ordinarie omställningen. Flera av dem har börjat studera.
– Vår facklige ordförande började läsa till personalvetare på universitetet och en av de yngre killarna på lagret studerar till sjuksköterska, berättar Pia belåtet.
Flera arbetar idag som säljare och en hel del har fått arbete inom tillverkningsindustrin på orten.
I Umeå finns bland annat Volvo och Komatsu Forest, två bolag som tidigare sagt upp mycket personal. Komatsu Forest har dock minimikrav på gymnasieutbildning, något som blir allt vanligare även bland tillverkningsföretag. En studievägledare på Arbetslivsresurs skräddarsydde därför en intensivkurs på Komvux för att de deltagare som ville läsa upp till gymnasienivå skulle kunna göra det på några veckor.
Pia berättar att det svåraste har varit att motivera chefer och ledare att hålla fanan högt hela tiden ut.
– Vi har diskuterat hur man förhåller sig till sin egen osäkra jobbsituation och Arbetslivsresurs har hållit kurser i hur man håller ett uppsägningssamtal och skriver referensbrev.
– Det har varit en stor tillgång för oss att konsulter från Arbetslivsresurs har kunnat vara tillgängliga i våra lokaler vissa dagar i veckan, det gjorde att deltagarna fick en ”mjukstart”, förklarar Pia. Men det var också bra att det fanns en brytpunkt när de inte längre fanns där och man istället måste gå ifrån sin arbetsplats för att träffa dem.
Pia menar att hon själv har fått mycket stöd i sin personalchefsroll av konsulterna på Arbetslivsresurs.
– Jag har bollat jättemycket med Sara, berättar hon. Hon har varit ett stort stöd för mig i hela processen.