Loading...
Arbetsrättskrönika

Arbetsgivaren och kvittningsrätten

En fråga som inte sällan dyker upp i arbetsrättsliga sammanhang och inte minst i samband med att slutlön ska betalas ut, är huruvida arbetsgivaren på den anställdes innestående lön har rätt att dra av eventuell fordran som arbetsgivaren anser sig ha på arbetstagaren. 

Bara förra veckan tillfrågades jag i två fall om arbetsgivarens rätt till kvittning. I det ena fallet hade en före detta arbetstagare vid anställningens upphörande av oklar anledning tagit med sig en korg till ett uppskattat nyvärde om 500 kronor, varvid arbetsgivaren på slutlönen gjort ett avdrag om 500 kronor. I det andra fallet hade en arbetstagare med firmateckningsrätt tillgodogjort sig diverse förmåner, vilka arbetsgivaren vid anställningens upphörande gjort avdrag för i form av kvittning.

Som grundregel gäller att arbetsgivaren är skyldig att betala ut till de anställda för utfört arbete den lön som är överenskommen. Om arbetsgivaren gör avdrag från innestående lön för att få betalt för en fordran arbetsgivaren anser sig ha på arbetstagaren, kallas detta i arbetsrättsliga termer för kvittning. Vid felaktig kvittning kan arbetsgivaren dels bli tvungen att betala tillbaka det belopp som arbetsgivaren kvittat, dels bli skadeståndsskyldig för brott mot kvittningslagen och eventuellt kollektivavtal. Det finns således anledning att försäkra sig om att den kvittning man som arbetsgivare överväger att göra är tillåten.

Huvudregeln är att kvittning mot lön endast får ske om den anställde lämnat sitt samtycke till kvittningen, så kallad frivillig kvittning. Arbetstagarens samtycke kan inhämtas redan i anställningsavtalet men också på direkt fråga när fordran uppkommer. Ur bevishänseende är det alltid bra att samtycket finns skriftligt. Vid frivillig kvittning finns inga begränsningar på hur stort belopp som får kvittas.

Viktigt att känna till dock är att arbetstagaren när som helst har rätt att återkalla sitt samtycke. Om återkallelse av tidigare givet samtycke sker innan dess att den innestående lönen har förfallit till betalning, får kvittning endast ske enligt reglerna om tvungen kvittning.

Tvungen kvittning innebär att arbetsgivaren gör löneavdrag utan att arbetstagaren lämnat sitt samtycke. För att en tvungen kvittning ska anses tillåten måste arbetsgivaren alltid först begära och få ett besked från Kronofogden om hur mycket av arbetstagarens lön som är skyddad mot kvittning, det vill säga hur stor del av lönen som arbetsgivaren inte får göra avdrag på till skyddande av arbetstagarens försörjning. I situationer med en anställd med låg lön kan det ibland vara svårt att få igenom ett beslut om tvungen kvittning hos Kronofogden.

Oaktat Kronofogdens besked får tvungen kvittning endast ske i följande tre situationer:

  1. Om det finns ett kvittningsavtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Till exempel när arbetstagaren lånat pengar av arbetsgivaren och parterna i lånehandlingen överenskommit om att arbetsgivaren, så som återbetalning av lånet, ska ha rätt att göra avdrag på arbetstagarens lön.
  2. Om arbetstagaren orsakat arbetsgivaren en skada som arbetstagaren vållat uppsåtligen i tjänsten. Det vill säga arbetstagaren har avsiktligt, till exempel genom stöld, orsakat arbetsgivaren en skada.
  3. Om det finns en bestämmelse i tillämpligt kollektivavtal som ger arbetsgivaren rätt att kvitta eventuell fordran. I vissa kollektivavtal finns bestämmelser om arbetsgivarens rätt till ekonomisk ersättning om arbetstagaren t ex inte iakttar den överenskomna uppsägningstiden och därigenom försätter arbetsgivaren i en svår situation.

Som synes är reglerna kring arbetsgivarens kvittningsrätt inte helt enkla. Eftersom felaktig kvittning kan medföra risk för skadeståndsskyldighet finns det anledning att titta lite mer noggrant på förutsättningarna för kvittning, innan den tilltänkta kvittningen verkställs.

Denna krönika är skriven av advokat Anneli Lönnborg verksam vid Advokatfirman Fylgia, www.fylgia.se.