Loading...
Nyheter

Bolagsstämma utan deltagare på plats snart möjligt

Ytterligare ändringar i lagen för att underlätta för bolag och föreningar att hålla stämmor är på gång. Stämmor utan att deltagarna är på plats rent fysiskt föreslås.

I utkastet till lagrådsremissen ”Fler tillfälliga åtgärder för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor” föreslås tillfälliga möjligheter för aktiebolag och ekonomiska föreningar att genomföra bolags- respektive föreningsstämmor helt utan fysiskt deltagande. Stämman ska kunna hållas antingen genom elektronisk uppkoppling i kombination med poströstning, eller enbart genom att aktieägare/medlemmar deltar genom poströstning. Ett förslag om att en aktieägarminoritet ska ges rätt att skjuta upp behandlingen av ett ärende på dagordningen till en fortsatt stämma där det måste gå att delta i stämman på andra sätt än enbart genom poströstning finns också med.

Förslaget omfattar såväl aktiebolag och ekonomiska föreningar som bland annat bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar, bankaktiebolag, kreditmarknadsföretag och försäkringsföretag. Ändringarna som föreslås är tidsbestämda till slutet av året och sedan upphör lagen automatiskt.

Utkastet till lagrådsremiss har varit ute på en snabb remiss. Branschorganisationen FAR välkomnar förslaget och skulle gärna se att vissa av reglerna införs permanent i lagstiftningen.

Även advokat och adj. professor Carl Svernlöv, verksam vid Baker McKenzie och Uppsala universitet tycker att förslaget i stort är bra. Han är dock tveksam till att aktieägarna i det formulär som bolaget tillhandahåller för poströstning överhuvudtaget ska ges möjlighet att rösta för att något eller några av ärendena i förslaget till dagordning ska anstå till en fortsatt bolagsstämma.

− Under alla förhållanden saknas enligt min mening anledning att ge en minoritet av föreskriven storlek en större möjlighet att ajournera stämman än för de begränsade syften som följer av 7 kap. 14 § aktiebolagslagen och motsvarande föreningsrättslig lagstiftning. Det finns ingen anledning att i denna tillfälliga lagstiftning utöka aktieägarnas rättigheter på det sätt som föreslås i remissutkastet. Tvärtom riskerar det att, särskilt i något mindre, noterade bolag, medföra stora och kostsamma besvär, säger Carl Svernlöv.

Charlotta Marténg