Loading...
Arbetsrättskrönika

Märkbar skillnad för arbetsgivare med ny visselblåsarlag

3 mars visades Uppdrag Gransknings reportage ”Håll käften och lyd” som handlar om vad som, enligt programmet, kan hända anställda som vågar larma om missförhållanden och kritisera sina chefer öppet. Under våren har vi också på ett flertal nyhetssajter kunnat följa ”myndigheten som vill köpa ut den visselblåsare som omplacerats mot sin vilja efter att ha slagit larm om den psykiska arbetsmiljön på myndigheten”. Nu gällande visselblåsarlag kommer med största sannolikhet 17 december i år att ersättas av en ny visselblåsarlag till följd av implementeringen av EU:s nya visselblåsardirektiv.

Visselblåsare är i korthet en arbetstagare som slår larm högre upp i organisationen eller till massmedia om allvarliga missförhållanden på den egna arbetsplatsen. Syftet med visselblåsarlagen är att arbetstagare som larmar om allvarliga missförhållanden ska skyddas mot repressalier från arbetsgivare. Repressalier i detta sammanhang kan exempelvis vara avskedande, uppsägning, omplacering, utebliven löneökning, mobbning och mycket annat.

Enligt det förslag som ligger ska den nu gällande visselblåsarlagen som trädde i kraft 1 januari 2017 ersättas av en ny lag 17 december 2021. Den nya visselblåsarlagen kommer, så som lagrådsmissen lyder, beröra alla typer av verksamheter och företag och kommer att träffa såväl privat som offentlig verksamhet.

I likhet med den nu gällande visselblåsarlagen kommer inte den nya lagen att reglera visselblåsarens rättigheter utan enbart visselblåsarens skydd. Visselblåsarens rättigheter återfinns i annan lagstiftning men kan sammanfattas som arbetstagarens yttrandefrihet över arbetsgivarens verksamhet. Arbetstagarens yttrandefrihet över arbetsgivarens verksamhet skiljer sig väsentligt åt beroende på om arbetstagaren är offentligt eller privatanställd.

Det som kommer att bli en märkbar skillnad för arbetsgivare vid implementeringen av den nya visselblåsarlagen är att alla arbetsgivare med 50 anställda eller flera måste ha interna rapporteringskanaler för arbetstagares möjlighet att rapportera missförhållanden som är av allmänt intresse och som följaktligen omfattas av visselblåsarlagen.

Vad som menas med ”missförhållanden som är av allmänt intresse” kommer att finnas exemplifierat i den nya lagen och tar huvudsakligen sikte på oetiska ageranden eller förhållande. Arbetsgivare med färre anställda än 50 har ingen skyldighet att införa interna rapporteringskanaler men kan givetvis frivilligt införa sådana system.

Innebörden av en intern rapporteringskanal är att arbetsgivaren antingen inför en visselblåsarfunktion som finns internt (det kan till exempel vara en särskild mejladress och ett specifikt telefonnummer dit missförhållanden ska rapporteras) eller så anlitar arbetsgivaren en extern leverantör av visselblåsarfunktionen.

Ett av flera krav på visselblåsarfunktionen är att det ska vara tydligt för arbetstagarna hur kommunikation ska ske, det vill säga, vart rapportering ska ske. Visselblåsarfunktionen ska härutöver säkerställa att rapporteringen sker konfidentiellt.

Viktigt att känna till är att samtliga hos arbetsgivaren verksamma personer ska ha information om visselblåsarfunktionen och visselblåsarfunktionen ska vara tillgänglig för alla på företaget. Det sistnämnda innebär att till exempel även inhyrd personal och praktikanter ska kunna använda sig av visselblåsarfunktionen.

Det kommer ställas krav på att arbetsgivaren begränsat kretsen av personer på företaget som får tillgång till de uppgifter som kommer in i visselblåsarfunktionen. Dessa personer har tystnadsplikt och utöver dessa ska bara personer få ta del av uppgifterna om det krävs i utredningssyfte.

Positivt får anses vara kravet på att visselblåsaren ska få en bekräftelse på att det hen rapporterat tagits emot. Det vill säga visselblåsaren ska få någon form av, om inte personligt, så i vart fall automatiserat svar. Svaret ska ha kommit visselblåsaren tillhanda senast sju dagar från det att uppgifterna togs emot. Visselblåsaren ska också inom tre månader, i skälig omfattning, få återkoppling på de åtgärder som vidtagits till följd av rapporteringen.

I den nya lagen kommer också införas uppgiften för vissa myndigheter att vara mottagare av missförhållanden som är av allmänt intresse och således vara en leverantör av extern rapporteringskanal. Vilka myndigheter det kommer att bli som får denna uppgift kommer att närmare framgå av den nya lagen men sannolikt kommer det beröra olika tillsynsmyndigheter som finns redan idag.

Arbetsmiljöverket kommer att vara tillsynsmyndighet för att arbetsgivare med 50 anställda eller fler har implementerat en intern rapporteringskanal för visselblåsare. I denna roll kommer Arbetsmiljöverket att ha befogenhet att utfärda föreläggande förenat med vite i de fall arbetsgivare uppvisar brister i sin visselblåsarfunktion. Det sistnämnda föranleder att man som arbetsgivare redan nu påbörjar förberedelserna för implementeringen av en intern visselblåsarfunktion.

Denna artikel är skriven av advokat Anneli Lönnborg verksam vid Advokatfirman Fylgia, www.fylgia.se.

Foto: Christian Gustavsson