Loading...
Nyheter

Så ska skälig ersättning för ombud bestämmas

Bilden klarnar kring hur skälig ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning ska räknas ut. Skatteverket har publicerat en kommentar till en dom i Högsta förvaltningsdomstolen.

Skatteverket har publicerat en kommentar till en dom i Högsta förvaltningsdomstolen som kom under våren 2019. Domen handlade om hur skälig ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i skulle bestämmas i ett skattemål. I Skatteverkets kommentar till domen framkommer att skälighetsbedömningen ska avse både hjälpbehovet i sig och kostnadernas storlek. Även omständigheter som utredningens omfattning och det omtvistade skattebeloppets storlek ska beaktas.

– Det är nu oerhört viktigt att en tydligt specificerad kostnadsräkning lämnas in med yrkandet om ersättning. Både vem som gjort vad och varför. Det är inget konstigt med det, ordning och reda är branschens signum, säger Hans Peter Larsson, skatteansvarig FAR.

Den enskilda måste alltså kunna specificera sin kostnadsräkning och förklara varför en timkostnad ska anses vara skälig om den avviker mycket från rättshjälpstaxan. Avslag för kostnadsersättning kan exempelvis ges ifall ett ombud enbart upprepar argument som har förts fram tidigare, eller om ombudet har belastat ett mål med argumentation och bevisning som inte har drivit processen framåt. Samma sak gäller om det handlar om ett oerfaret ombud som behövt mer tid än rimligt. Samtidigt konstaterar

Skatteverket i sin kommentar att både Skatteverket och domstolarna måste motivera ett beslut om att en begärd ersättning inte medges, ifall det finns en specificerad kostnadsberäkning.

I domen från Högsta förvaltningsdomstolen som Skatteverket kommenterar framkom att ersättning ska medges utifrån skälig tidsåtgång och timkostnad. Bakgrunden, som Resultat har skrivit om tidigare om, var att ett riskkapitalbolag hade begärt ersättning på 648 640 kronor från staten för kostnader för rättsliga prövningar. Detta efter att Skatteverket i oktober 2014 hade påfört bolaget arbetsgivaravgifter med drygt fem miljoner kronor. Detta baserade sig på att en andel av vinsten i en riskkapitalfond, så kallat carried interest, skulle betraktas som lön från bolag. Efter överklagan vann bolaget mot Skatteverket i Högsta förvaltningsdomstolen.

Bolaget begärde ersättning med 443 140 kronor för kostnader för processen mot Skatteverket. Skatteverket beviljade endast 20 000 i ersättning, varvid bolaget överklagade beskedet till förvaltningsrätten, som höjde ersättningen till 30 000 kronor. Efter en överklagan från bolaget till Högsta förvaltningsdomstolen fick bolaget rätt till ersättning på 34 500 kronor för kostnaderna för att driva den tidigare processen i Högsta förvaltningsdomstolen och domstolen menade att 100 000 kronor var en skälig ersättning, att jämföra med de 648 640 kronor som bolagets hade yrkat på.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att underlaget för yrkandet var undermåligt och att det saknades information om vilken arbetsinsats som hade krävts. Samtidigt fastställde domstolen att ersättning ska medges utifrån skälig tidsåtgång och skälig timkostnad. Således krävs enligt Högsta förvaltningsdomstolen en tydlig kostnadsspecifikation över utförda arbetsåtgärder, där det måste framgå vad som har gjorts, av vem och vad kostnaderna har blivit.

Martin Wallström

Läs mer: Skatteverkets kommentar

Läs merAvgörande om ersättning för rättegångskostnader i skattemål, artikel från Resultat